1. Jag läser upp samtliga naturämnen utan biologi och får en bra grund att stå på

2. Jag kan bli läkare eller ingenjör eller kemist eller stjärnforskare eller marinbiolog ( efter att jag läst in biologin )

3. Jag slipper fundera över hur jag ska göra, får det gjort och slipper göra det igen

4.. Jag får ett ledigt år ( nästa ) utan samvetskval och oplanerat kaos

5. Jag blir allmänt allmänbildad och bättre på matte, så att jag kanske kanske kan få bättre högskoleprovspoäng???

6. Jag får ta del av chalmersfesterna och får nya oväntade vänner.

1. Jag får ledigt

2. Jag kan jobba och tjäna pengar och slippa gå minus

3. jag kan åka utomlands

4. Jag kan softa

5. Jag slipper göra någonting som kanske visar sig vara onödigt.

6. jag slipper läsa tekniskt basår?

1. det naturare läser på tre år kommer jag läsa på ett = jag kommer dö

2. jag kommer inte ha någon fritid

3. Jag får casha upp pengar jag inte har

4. jag kommer leva på minus

5. jag kanske läser allt i onödan

6. jag får strunta i australien

1. jag vet inte riktigt vad jag ska göra med mitt "lediga år" anyways, har inget heltidsjobb och har knappast råd att njuta av livet. Vem vet att det bara löser sig mirakulöst med boende jobb osv i Australien?

2. Vill jag gå runt och göra ingenting i ett halvår? kan jag då inte likagärna plugga, få det gjort, slippa ångesten

läsa fyra månader till och SEN vara ledig for real och på riktigt och sen vara ledig hur länge jag vill och kunna bli vad jag vill??

3. jag får läsa alla kurser för hand / på komvux. finns en risk att det aldrig blir av

4. jag kommer ha dåligt samvete och inte veta vad jag ska göra med mitt liv.

Ni fattar vilken misär jag lever i just nu. aaaah....

Såhär ser jag ut nuförtiden, fast mestadels minus den där "trying to be sexy" minen i fejset. Det är ett problem jag har, jag kaaan bara inte ta normala bilder på mig själv. Jag posar automatiskt. Jag kan inte låta bli, helt omöjligt. Men det är ju så ni känner mig, så tänker lite: shiiiit samma.  Jag är numera förvirrad och plågad av ååååårets beslutsångest. VAD SKA JAG GÖRA MED MITT LIV . Ingen vet, minst jag. Jo, några vet, och aldrig så angelägna att övertala mig, men det är ändå viktigt att jag gör det för mig, mig mig mig. Det som jag vill. Inte slösa bort år på sånt som är värdelöst, bara för att det ser bra ut på pappret. För att det låter bra att säga, till de personer som bryr sig. Ni tror att jag ger upp, men ni har fel. Varför skulle jag ge upp, va? Har jag gjort det hitills? ar jag inte kämppat, haft ambitioner? Jag måste bara få perspektiv. Se nytt, se utanför ramarna. Inte ta allt för givet, inte leva vidare med mellanmjölk och gratis sjukvård och tro att det inte finns något annat. Då ger man upp. I´m not a giveupper. See? Vill bara leva lite, komma bort härifrån, hejdå Sverige, kanske ses sen. Kanske inte. Vi får se. Flyg flyg.

Jag lever ett tveksamt liv just nu. Men liksom helt serri, vad gör jag egentligen? Sover till tolv, svälter för att jag inte har någon mat i kylen, är fruktansvärt trött ända fram tills jag rycker upp mig, borstar bort eventuella smulor från köksbordet, går till jobbet, jobbar i fyra timmar och kommer hem efter fem, tänker att jag borde gå och lägga mig för att orka upp i tid nästa dag så jag hinner hitta på något och sätter mig istället framför datorn och tänker att ja jag kan ju spela in EN låt iallafall men tröttnar och börjar på minst sju och döööör av hunger och tänker jag måste verkligen gå ner till ica och köpa en grillad kyckling men nä jag orkar ju inte det och min cyckel är sönder det blir nudlar istället och så oj, klockan är två på natten ica ändå inte öppet, går och lägger mig, vaknar en gång i timmen och känner mig som en zombie dagen efter och får ännu mindre gjort. Claras liv utan rutiner. funderar på om det är en sån super idé att inte plugga nästa år iallafall. Isåfall måste jag göra värsta schemat. Ta tag i mitt liv. Få saker gjort. Allt det där. För nu vet jag väl inte riktigt om det är så här det ska vara.